Jjag har upplevt många varma somrar, t.ex. 1955, 89, 90 osv. 1955 minns jag särskilt som ett varmt år då jag gjorde lumpen på kavalleriet i Skövde och vi fick rida hästarna till badsjön så att både vi och hästarna fick bada. Det var bara att rida rakt ut i sjön. Hästar är goda simmare.
Vädret under 1900-talet var kanske det varmaste under de senaste 7000 åren om man skall tro Leif Kullman, professor i naturgeografi vid Umeå Universitet. Detta baserar han på de upptäckter han har gjort i Abisko. Mer om det här.
Jag är en stark anhängare av att solen styr vårt klimat på jorden och att våra utsläpp har en mindre påverkan. Det är bara att följa solens aktivitet med solfläckarnas utbrott för att förstå detta.
En rysk forskare tror att vi går mot en ny istid i en snar framtid och att medeltemperaturen på jorden nådde sin höjdpunkt under perioden 1998 – 2005. Tänk om han har rätt?
"Många solfläckar ger varmare klimat
Solens magnetiska aktivitet har en indirekt inverkan på vädret, hävdar danska forskare.
Henrik Svensmark, dansk forskare i kosmisk strålning och molnbildning.
De som hävdar att mänsklig verksamhet och utsläpp inte har något med klimatförändringen att göra hänvisar ofta till de danska forskarna Henrik Svensmark och Eigil Friis-Christensen. De har funnit ett samband mellan mängden infallande kosmisk strålning och molnbildningen på jorden.
Det har länge varit känt att för att vattenånga i atmosfären ska kondensera så att moln bildas, krävs kondensationskärnor. De kan vara fina stoftpartiklar som förts upp i atmosfären genom vulkanutbrott, men de kan också vara partiklar som kommit med den kosmiska strålningen från yttre rymden. Danskarna har funnit att ju kraftigare solens magnetiska aktivitet är, det vill säga ju fler solfläckar, desto mer avlänkas de laddade kosmiska partiklarna från jorden och desto färre moln bildas i atmosfären.
Molntäcket verkar reflekterande på solljuset, så färre moln innebär att jordens medeltemperatur ökar.
Enligt Svensmark och Friis-Christensen befinner sig solen nu i en period av hög magnetisk aktivitet, vilket verkar uppvärmande på jorden. Hur kraftig denna uppvärmning är jämfört med den som skapas av människan genom utsläpp av växthusgaser är dock inte känt.
– Det är meningen att man ska göra experiment vid den stora acceleratorn LHC vid Cern för att försöka förstå molnbildningen, säger vetenskapsjournalisten Stuart Clark. Projektet går under akronymen Cloud, där tanken är att skapa ”konstgjord” kosmisk strålning i acceleratorn och se hur den interagerar med fuktig luft. Men LHC kom ju knappt ens igång innan den fick punktering, så alla experiment är framskjutna i tiden. Tidigast 2011 lär man komma till skott.
– Ett annat liknande experiment, fast från en annan utgångspunkt planeras av franska rymdstyrelsen CNES i projektet PICARD." Källa: Ny Teknik.
Själv får jag aldrig uppleva någon större förändring i klimatet. Inte tror jag heller att mina barnbarn i framtiden märker av några drastiska förändringar som många försöker skrämma oss med, inte minst papperstidningarna. Vi människor är anpassningsbara, även till de klimatförändringarsom kommer att ske i framtiden. För klimatet ändras hela tiden från istid till varmare klimat och tvärtom.Så har det alltid varit.
Solens magnetiska aktivitet har en indirekt inverkan på vädret, hävdar danska forskare.
Henrik Svensmark, dansk forskare i kosmisk strålning och molnbildning.
De som hävdar att mänsklig verksamhet och utsläpp inte har något med klimatförändringen att göra hänvisar ofta till de danska forskarna Henrik Svensmark och Eigil Friis-Christensen. De har funnit ett samband mellan mängden infallande kosmisk strålning och molnbildningen på jorden.
Det har länge varit känt att för att vattenånga i atmosfären ska kondensera så att moln bildas, krävs kondensationskärnor. De kan vara fina stoftpartiklar som förts upp i atmosfären genom vulkanutbrott, men de kan också vara partiklar som kommit med den kosmiska strålningen från yttre rymden. Danskarna har funnit att ju kraftigare solens magnetiska aktivitet är, det vill säga ju fler solfläckar, desto mer avlänkas de laddade kosmiska partiklarna från jorden och desto färre moln bildas i atmosfären.
Molntäcket verkar reflekterande på solljuset, så färre moln innebär att jordens medeltemperatur ökar.
Enligt Svensmark och Friis-Christensen befinner sig solen nu i en period av hög magnetisk aktivitet, vilket verkar uppvärmande på jorden. Hur kraftig denna uppvärmning är jämfört med den som skapas av människan genom utsläpp av växthusgaser är dock inte känt.
– Det är meningen att man ska göra experiment vid den stora acceleratorn LHC vid Cern för att försöka förstå molnbildningen, säger vetenskapsjournalisten Stuart Clark. Projektet går under akronymen Cloud, där tanken är att skapa ”konstgjord” kosmisk strålning i acceleratorn och se hur den interagerar med fuktig luft. Men LHC kom ju knappt ens igång innan den fick punktering, så alla experiment är framskjutna i tiden. Tidigast 2011 lär man komma till skott.
– Ett annat liknande experiment, fast från en annan utgångspunkt planeras av franska rymdstyrelsen CNES i projektet PICARD." Källa: Ny Teknik.
Själv får jag aldrig uppleva någon större förändring i klimatet. Inte tror jag heller att mina barnbarn i framtiden märker av några drastiska förändringar som många försöker skrämma oss med, inte minst papperstidningarna. Vi människor är anpassningsbara, även till de klimatförändringarsom kommer att ske i framtiden. För klimatet ändras hela tiden från istid till varmare klimat och tvärtom.Så har det alltid varit.
Solfläckar Klimatbloggen
Läs även andra bloggares åsikter om klimat, väder, solfläckar, växthuseffekt, värmebölja, istid, intressant?
0 kommentarer:
Skicka en kommentar